All vårdpersonal bör vara förtrogen med handläggning av medvetslösa eller medvetandesänkta patienter. Allra vanligast är dessa patienter inom akutsjukvården men de förekommer även inom primärvård och öppenvård. Den bakomliggande orsaken kan vara allt ifrån uppenbar till omöjlig att identifiera utan bildgivande diagnostik eller blodprover.
Anamnes, klinisk undersökning och åtgärder måste oftast löpa parallellt och lagarbetet är viktigt. Endast efter att ABCDE är genomfört och eventuella problem är åtgärdade, är det tillåtet att göra mer djuplodande undersökningar och utredningar.
Ofta krävs mer än en genomgång eng. Har patienten drabbats av hjärtstopp? Förlust av medvetande, apné och frånvaro av palpabel puls handläggs som hjärtstopp starta hjärt-lungräddning. Agonal andning är vanligt första minuten efter hjärtstopp och skall inte förhindra att hjärt-lungräddning påbörjas.
Medvetandesänkning kan variera från lätt sänkt till koma. Gradering av medvetande skall inte göras innan A airwaysB breathing och C circulation har bedömts. Sistnämnda kan även användas på barn. Bedömning av medvetandegrad görs efter bedömning av A, B och C.
Bedömningen görs genom att 1 prata med patienten, 2 röra vid patienten och slutligen 3 smärtstimulera patienten. Bedöm patientens verbala och motoriska reaktion på dessa stimuleringar. Skalan består av tre parametrar: motorik, verbal förmåga, ögonreaktion och man tilldelar poäng för varje parameter.
Ju färre poäng desto kraftigare medvetandesänkning. Medvetslöshet och medvetandesänkning skall handläggas urakut eftersom luftvägen och cirkulationen kan vara hotade och asystoli kan inträda utan förvarning. Patienter som behandlas med antikoagulantia kan få allvarliga blödningar utan föregående trauma, alternativt vid mycket lindrigt trauma.
Handlägg aldrig en medvetslös patient ensam om du inte är mycket erfaren. Tillkalla hjälp tidigt. Tillstånden är som följer:. Vid handläggning av medvetslös patient måste anamnes, status och behandling löpa parallellt. ABCDE-principen tillämpas alltid.
När patienten anländer finns oftast möjlighet att mycket kort få information om vad som inträffat. Eventuella vittnen, anhöriga, ambulanspersonal kan ge information om vad som inträffat, tidigare sjukhistoria, vårdkontakter, missbruksproblematik och aktuella omständigheter t ex om man hittade sprutor, läkemedelsförpackningar etc vid patienten.
Alla som kan ha värdefull information bör kvarstanna, alternativt kontaktas, tills informationen är dokumenterad. ABCDE innebär att man gör en snabb genomgång av kritiska parametrar för att upptäcka och åtgärda livshotande tillstånd i luftvägar Aventilation B och cirkulation C.