Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om våld och hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner.
Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder.
Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen och kan vara både kvinnor och män. Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion.
Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta.
Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen. Publikation: "Hedersrelaterat våld och förtryck — en kunskaps- och forskningsöversikt" Nationellt centrum för kvinnofrid fulltext i kunskapsbankens databas.
Ungdomsstyrelsen uppskattade att 70 individer i Sverige i åldern år upplever att de inte kan välja fritt vem de vill gifta sig med. Uppskattningen gjordes utifrån resultatet i en enkätundersökning. Enligt studien är det mycket vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund än svensk.
Flickor med utländsk bakgrund är de som oftast säger att de har begränsningar eller villkor. Publikation: "Gift mot sin vilja" Ungdomsstyrelsen fulltext i kunskapsbankens databas. Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om tvångsäktenskap och barnäktenskap.
På uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Över personer har intervjuats och cirka 6 elever i årskurs 9 har svarat på en enkät.
Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta. Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.
Författarna skriver också att sociala mönster som tar sig uttryck i religiösa och kulturella övertygelser samt problem relaterade till marginalisering, migration, psykisk ohälsa och missbruk påverkar olika former av våld som utövas.
Författarna påpekar att våld som förekommer i en hederskontext inte alltid är kopplat till hedersnormer.