Den jordbruksstatistiska sammanställningen är en fortsättning av den tidigare publiceringen Jordbruksstatistisk årsbok i ett nytt format. Syftet med sammanställningen är att ge en övergripande bild av det svenska lantbruket genom att sammanställa den statistik som publicerats under det senaste året.
Tabellernas kapitelindelning och namn refererar till den Jordbruksstatistiska årsboken och följer samma struktur så långt det har varit möjligt. Tabellerna i denna publikation uppdateras löpande med nyproducerad statistik medan texten ligger fast från augusti och uppdateras årsvis.
Det fanns knappt 58 jordbruksföretag i Sverige år De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och hektar betesmark. I genomsnitt år brukade ett jordbruksföretag drygt 43 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade mindre än 20 hektar åkermark.
I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan och uppdelat på storleksgrupper baserat på brukad areal åkermark. År var drygt personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 män och knappt 72 kvinnor.
Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år Av driftsledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år var 48 män och knappt 10 kvinnor. Andelen manliga driftledare har sedan minskat med 2 procentenheter. År var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år.
På jordbruksföretag som brukar över hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år. Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att det totala produktionsvärdet i jordbruket var 64 miljarder kronor år Enligt den preliminära statistiken minskade även de totala kostnaderna.
Företagsinkomsten beräknas år uppgå till 8 miljarder kronor enligt den preliminära statistiken. Sammantaget var skördarna något lägre år jämfört medmedan slaktvolymerna och mjölkproduktionen var större år Spannmålspriserna ökade något mellan åren ochmedan priserna för potatis och grönsaker minskade.
Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År var den taxerade medelinkomsten per hushåll från tjänst drygt kronor, från näringsverksamhet drygt 87 kronor och från kapital 27 kronor.
De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag samt företag med blandad mjölk- och nötköttsproduktion. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar.
Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än hektar åker, vilket är den kategori med störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst. Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än hektar för den största delen av produktionen.