Karpen är en storvuxen allätare med två par skäggtömmar runt munnen. Den har planterats in i dammar och sjöar sedan ett par tusen år tillbaka. I ursprungsformen är den täckt av stora fjäll, men framodlade varianter har få, eller inga synliga fjäll, eller bjärta färger.
Läderkarpen har inga synliga fjäll alls och spegelkarpen endast några få, stora fjäll. Koikarpar är färggranna och kan ibland tinga ett högt pris hos vissa samlare. Ursprungsformen fjällkarp har en färg som går från silvrig, via guld, till brungrön.
En karp kan bli runt metern lång, men framför allt kan den bli väldigt kraftig och närmast cylinderformad. Ryggfenan sträcker sig över mer än halva ryggen. I framkant av både ryggfenan och analfenan har karpen en kraftig, sågtandad fenstråle. Den är en effektiv allätare som grumlar upp vattnet där den rotar runt i botten.
I södra delen av Sverige kan karpen fortplanta sig. Nykläckta yngel behöver relativt hög värme för att klara sig och många stryker med under första vintern. Karpen kan bilda hybrider med ruda. Munnen kan skjutas ut, som ett litet, kort, rör när den äter i bottensedimentet.
Fjällkarpen har runt fjäll längs sidolinjen. I vilt tillstånd lever karpen i grunda sjöar och lugnt flytande vattendrag. Eftersom den är inplanterad finns den både i mindre dammar som i stora, mer näringsfattiga sjöar. Under vintern är karpen inaktiv, men under stora delar av året en effektiv ätmaskin.
Karpen äter bottenlevande smådjur och andra organismer, men även växtdelar. För det mesta hittar den maten i bottensedimentet. Karpfisk föredrar varmt vatten. Leken startar vid en vattentemperatur på nära 20 grader, vilket betyder maj-juli.
En miljon ägg kan en hona lägga. Aggen som klibbar fast karpfisk storlek växter kläcks efter dygn. En karp växer snabbt när förhållandena är gynnsamma.